I april 1926 slutar AÖ hos HV och övergår till Diakonistyrelsens företag för kyrklig konst, AB Libraria där hon redan under närmast föregående 2-3 år haft sin verksamhet samtidigt med sitt arbete hos HV. Från 1926 är hon chef och konstnärlig ledare för ateljén.
I och med Diakonistyrelsens förlags tillkomst 1910 aktualiserades frågan om en öppen bokhandel. För denna litteraturs försäljning bildades 1917 AB Libraria. 1912 hade även ”Utställningen för Kyrklig konst” upprättats på hovpredikanten Sven Nilssons initiativ och 1916 ingick den i Diakonistyrelsens förlag och därvid skapades den institution i kyrkans kulturliv som blev Libraria. Verksamheten hade som mål att bryta med det sena 1800-talets slentrian och att förnya – på traditionens och hantverksgedigighetens grund. Under 1920-talet förenades under en kort period Libraria och Licium under Agnes Branting men det blev bara en parantes. Motsättningar och brytningar mellan starka personligheter har ofta kastat sin skugga över seklets textilkonst. Med Agda Österberg som konstnärlig ledare fick Libraria en egen stil i klassicerande anda. Mässhakar, stolor, altarbrun mm framställdes som präglades av stränga klara linjer och rena färger ofta med ornamentala bildframställningar i schattersöm på guldbotten. Efter Agda Österberg kom Märta Gahn. Från 1954 var Anna Lisa Odelqvist-Kruse konstnärlig ledare och efter henne Sylva Klarén. AB Librarias arkiv finns numera deponerat hos Svenska kyrkans arkiv i Uppsala. Arkivet innehåller i huvudsak material från senare tid, mycket signerat Sylva Klarén. Spåren efter Agda Österbergs tid är få i arkivmaterialet. Lyckligtvis återfanns dock vid ett besök nyligen en protokollsbok från 20-30-talet som kastar nytt ljus över Agda Österbergs tid i firman.
Av styrelseprotokollen framgår att fröken Agda Österberg anställdes som föreståndare för avdelningen för kyrklig konst den 1 april 1926 med en lön av 300 kr i månaden. Agda skulle själv svara för avdelningens textilateljéer, dess löner och materialkostnader samt tillgodoräkna sig den vinst som kunde uppkomma ur ateljéns arbete sedan Libraria tillgodoräknat sig 20% på försäljningspriset på alla levererade textilier. En slags ”franschisingverksamhet” alltså. Ateljén skull få förläggas till Librarias lokaler.
Librarias bokförlag gick knackigt och bolaget brottades med ekonomiska problem. Textilverksamheten utvecklades dock väl, men merparten gick ju till Agda. Redan i oktober 1931 börjar styrelsen fundera över hur man ska kunna ta över ateljén. I ett protokoll noteras ”klagomål från flera håll mot fröken Österberg” och att hon inte ”rättat sig efter styrelsens direktiv”. I oktober 1933 tar Agda hjälp av advokat och tillskriver styrelsen med ett förslag om utköp. I januari 1934 är förhandlingarna avklarade. Lager och inventarier säljs till Libraria den 1 april 1934 för sammanlagt 20 000 kr (inventarier 5000 och lager 15 000 kr). Agda har då redan tillträtt sin nya befattning i Axvall.
Ett sedan några tidigare år tidigare inlett samarbete med Axvalla-Varnhemsslöjd medför deltagande med mattor i Stockholmsutställningen 1930. Besöker möjligen även detta år, eller något tidigare år, återigen Bauhaus, som nu flyttat till Dessau.
Librarias katalog från 1930 visar den breda produktion av liturgiska textilier som AÖ var delaktig i skapandet av. I katalogen finns även en artikel om Librarias monter i Stockholmsutställningen 1930.
Levererade en handknuten ryamatta till hotell Waldorf Astoria i New York 1932.
Agda Österberg 